Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv
Camilla Carlsson[1] gav oss en föreläsning och workshop där hon berörde kommunikation ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Camilla började tidigt i föreläsningen med att redogöra för begreppet kommunikation och att det handlar om "att göra gemensam". I kommunikation behövs en sändare och en mottagare och talet är språket och kommunikationens främsta redskap. När talet däremot inte fungerar fullt ut behövs det andra redskap och hjälpmedel för att kunna kommunicera. Camilla beskrev den mänskliga rättigheten till kommunikation och att alla ska ha rätt att både kunna förmedla och förstå. "Alla kanske inte kan tala, men alla kan kommunicera". Dessutom vill oftast alla kommunicera och förmedla något. Det är sällan barn inte ser en vits eller funktion med kommunikation, att vilja berätta något eller vilja bli förstådd! Alla har olika språkliga resurser och förutsättningar med sig till förskolan. Därför är det av stor vikt att vi tar hänsyn till detta när vi möter barnen i förskolan (Holm & Laursen 2010, ss.8-9).
Hur kan vi hjälpa barn med kommunikativa svårigheter i förskolan?
Camilla gick igenom samlingsnamnet AKK som står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Det är en kommunikation som kan och bör användas när barn har svårigheter att förstå och använda sig av talat språk, antingen bestående under hela livet (alternativ) eller tillfälligt vid behov, när talet är på väg eller inte är tillräckligt (kompletterande). Det finns olika insatser och redskap att ta till för att stötta de barn som har svårigheter med talet. Camilla gick främst igenom icke hjälpmedelsberoende stöd som till exempel vanligt kroppspråk, naturliga reaktioner, gester, ljud eller TAKK=Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Vid nästa tillfälle i april kommer hon gå igenom de hjälpmedelsberoende stöden som till exempel olika föremål, bilder, symboler, foton eller datorprogram.
TAKK= Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation.
Det är viktigt att skilja på teckenspråk och TAKK. Denna alternativa och kompletterande kommunikation som TAKK står för, ska användas för hörande personer i samarbete med talet och inte istället för talet, som teckenspråket är till för. Teckenspråket är till för de döva och har bland annat egen grammatik, andra ord och en helt annan ordföljd än det talade språket!
Det mest betydelsefulla för mig var att få se forskning och betydelsen av att använda tecken som stöd tillsammans med det talade språket. Forskning visar nämligen att de barn som fått tecken som stöd även hittar språket snabbare och talar tidigare. Detta gör att jag nu på ett annat sätt än tidigare kan förstå vikten av att faktiskt använda tecken med barnen i verksamheten. Camilla påpekade detta och uttryckte även att man aldrig kan få för mycket tecken! Det är mycket stimulerande och bör sättas in tidigt tillsammans med talet. Något jag bland annat inte visste innan föreläsningen var att tecken som stöd hjälper till att tala mer långsamt, vilket i sin tur hjälper talet att bli tydligare för barnet. Tecken som stöd ökar även barns koncentration och ställer mindre krav på hörselminnet. Det är dessutom oftast lättare att minnas det man ser än det man hör. Det ni! Jag röstar på mer tecken i förskolan!
Jag gillade verkligen denna lilla söta bok skriven av Anette Grundahl som handlade om att teckna känslor![1] Carlsson Camilla, Föreläsning: Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, Högskolan i Borås 2014-02-21
