Navet Science Center del 2.

Dagen ägnades åt en del av det vår kurs beskriver. Didaktik, estetiska lärprocesser, och barns meningsskapande i språk och kommunikation. Vi skulle få arbeta med fysik och skapande samt kemi och skapande samt ha ett reflekterande förhållningssätt och hålla våra diskussioner levande. Det finns massa definitioner av begreppet estetiska lärprocesser, som är en utav de fokusdelar som finns i den här kursen. Anna Gunnarsson pratar om estetiska lärprocesser som ett sätt att arbeta på, som gynnar kunskapsutveckling där barnet binder samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Det handlar mycket om det som de jobbar med på navet. Görandet och upplevelsen som genererar så mycket mer än att bara läsa en bok.

Utifrån begreppet medierat lärande, är arbetssättet på Navet utmärkt för att erbjuda barn olika sätt att bilda mening och utveckla kunskap om någonting. Svensson (2013, s.78) beskriver att berättelser och texter är ett medierat redskap som gör att man ständigt kan utveckla nya sätt att läsa i nya kontexter. Jag tolkar författarens ord som att jag utvecklar olika kunskaper beroende på vad jag gör med berättandet och texten. Om jag  till exempel läser en text får jag ett sorts lärande och om jag istället lyssnar till en text eller skriver en text, utvecklar jag ett annat lärande. 


 


Vi fick ut reflektionsord + liten uppgift utifrån en bok skriven av Anna Gunnarsson som heter Tunda och Triton och handlar om  fysik. Vi skulle skapa och bygga didaktiska föremål som var kopplade till boken. Vår grupp testade att göra ett pappersflygplan och en luftballong. Anna bad oss även inta ett undersökande förhållningssätt där vi fick experimentera och ändra funktionen på föremålet samt fundera över vad som förändrades. Det är roligt att ha ett sådant förhållningssätt i förskolan när man arbetar med naturvetenskapliga ämnen. Själv gjorde jag i termin fyra, aktiviteter med barnen precis som Annas aktivitet på navet. Hur olika pappersflygplan seglar genom luften på olika sätt beroende på pappersmaterial, luftmotstånd eller olika tyngdpunkter på själva flygplanet. Det var superkul att göra ute i verksamheten.

 

 

 
Fis-saften!
Vi gjorde även några Berta experiment under dagen! Vi använde oss av hennes favoritsaft/juice som kallas fis-saft. Man använder ett rödkålshuvud, hackar ner det i bitar, lägger det i en plastpåse och sedan in i frysen över natten. När den ligger i frysen tar kylan sönder varje liten cell i kålen. I cellerna ligger färgämnen vilket innebär att när man tar ut den ur frysen och häller varmt vatten på, läcker all färgen ut i vattnet. Man behöver därför inte koka den för då förstörs färgen oftast.  Efter 30 min i varmt vatten, silar man av den och får en klar och fin färg. Det positiva är att det är ett naturligt färgämne som inte innehåller något giftigt vilket gör det mycket barnvänligt. Dessutom har saften roliga kemiska egenskaper som man kan experimentera med. Den lila saften blir rosa om man häller i en sur lösning och den blir grön om man häller i basisk lösning.
 

 
 
 Vad är det för rör vi använde? Känner ni igen skruven? Det är en vanlig petflaska eller förstadiet till en flaska! För att inte transportera luft fraktas flaskan på detta sätt. En tryckmaskin blåser sedan ut flaskorna. Det är vansinnigt bra att ha med i skogen med barnen! Flaskorna går att köpa på de företag som gör läsk, på andra läromedelsställen eller här. Petrör kallas dem!

 


 

Eftermiddagen: Vi fick pröva på att själva skriva berättelser vilket var riktigt lustfyllt. Anna berättande om just berättandet som redskap för lärande. Hon menar att vem man än träffar finns berättartraditionen med oss. Den delar vi alla! Det är inte samma texter då vi kommer från helt olika delar av världen, olika kulturer, förhållanden i familjer samt förhållanden till text, men berättelserna delar vi alla och det finns hos oss alla. Anna berättar även om seder och vanor långt bak i tiden där man samlades runt elden, bildade berättartraditioner och utvecklade språket. Vi utgick ännu en gång från Annas Gunnarssons böcker när vi skrev berättelserna. De är nämligen inte bara sagor utan har innehåll som berör naturvetenskap. Samtidigt som vi läste fick vi bland annat fundera över vilka intryck, uttryck, frågor, reflektioner, kunskaper och känslor som väcktes. Samt hur språket användes, vilka upplevelser, reaktioner och sammanhang som synliggjordes i texten.

 

 

 

 


 

Referenser


Svensson, Anna-Karin. (2013). Berättelser om läsning. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.

 


Tidigare inlägg
RSS 2.0