Workshop BILD



Mats hade en tanke och ett upplägg med dagen, men utöver detta var arbetet väldigt fritt. Det handlade inte heller om en färdig produkt. Dagens fokus låg på processen och vi skulle varken bli färdiga eller göra rätt, för i bildsalen finns det inga rätt och det finns inga fel. Vi styrde vår egen individuella arbetsbubbla och det tempo vi själva behövde ha. För mig var största svårigheten att komma bort från rätt och fel tänket. Jag vågade inte tillräckligt vilket gjorde att min process tog längre tid och där av inte hann testa på alla material, tekniker och redskap som Mats erbjöd oss.
Dock är jag åtminstone en erfarenhet rikare och har nu mer insikt om mig själv och vad det är som försvårar mitt eget skapande. Det gör även att jag kan få en större förståelse för vad som styr mig i mitt yrke, vilka val jag tar i verksamheten med barnen och vilka inställningar och attityder jag uttrycker i en skapande miljö. Om jag vet och märker att jag fastnar ett fyrkantigt i rätt och fel tänk, kan jag också förändra och arbeta med denna attityd till när jag kommer ut i verksamheten.

"Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap " (Lpfö 98, rev. 2010 s. 10).
Mats visade oss ett stort smörgåsbord av material. Stora lådor fyllda med olika sorters rivna färgpapperbitar i olika tjocklek, kvalité och struktur. Mängder av vanliga, mjuka, grova och ludna papper. Det fanns fingerfärg i olika sorter och konsistenser, gryniga och lite lenare. Mats presenterade blyerts med olika egenskaper. Allt från hårt packat blyerts till mindre hårt packat. Helt nytt för mig! ”Vad händer om…?” frågade mats ett flertal gånger under presentationen. Vad händer om ni använder kol på detta material? Eller akvarell på detta papper? Vad händer? Vi skulle testa alla olika material, tekniker, variera hitta nya kombinationer och vägar mellan material och verktyg samt att inte se några begränsningar under dagen. Han ville att vi skulle lära känna olika material, bli bekväma och få en materialtrygghet att ta med oss ut i yrket.

”Att våga ta risker är nödvändigt i en kreativ process; att skissa och kassera, att skissa igen. Att våga ”misslyckas” och ändå inte ge sig. För att skapa krävs mod.” Marie Bendroth Karlsson (1998).
Det stora uppdraget och syftet med vår dag i bildsalen var att förvandla något konkret till abstrakt. En konkret bild talar om för dig vad den föreställer. Det är inga problem att tyda den och du ser direkt vad bilden återger för innehåll. En abstrakt bild är däremot en bild som inte går att tyda och se vad den föreställer. Under dagen skulle vi välja och förvandla en konkret bild till en abstrakt bild. Vi skulle bestämma oss för en liten del (frimärkesstorlek) av den konkreta bilden som vi ville fokusera på. På detta sätt blev bilden abstrakt. Att bara titta på den lilla delen av bilden gör det omöjligt att tyda vad den förställer. Jag valde en bild på Manhattan eller någon annan storstad under kvällstid sett ovanifrån.


De abstrakta bilderna vi förstorade upp klipptes ut och placerades i olika lägen och riktningar och bildade varierande mönsterkombinationer. På detta sätt synliggjordes matematiken då vi övade vår egen förståelse för bland annat mätning, form och mönster.
"Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för bland annat form, läge, riktning och mätning" (Lpfö 98, rev. 2010 s. 10).

Hur kan jag ta med mig detta arbetssätt och upplägg till en barngrupp?
Visst fungerar denna idé i en barngrupp! På vilket sätt jag skulle introducera ett sådant här upplägg är oklart men att arbeta med båda abstrakta och konkreta bilder i verksamheten känns nyttigt. Börja med att låta barnen få se en in zoomad häst, bil, tåg eller vad som helst. Fråga om de kan se vad bilden föreställer? Med största sannolikhet kommer ingen kunna tyda bilden. Zooma ut och låt dem se den konkreta bilden. Lek och experimentera med mängder av bilder. Kanske kan vi zooma in på en redan abstrakt bild och se att den faktiskt inte går att tyda även om vi zoomar ut.
Bendroth Karlsson (1998, s. 43) skriver om bildpedagogiska situationer i förskolan. Det är av stor relevans att diskutera sin egen syn och uppfattning om konsten. Vad har konsten för syfte och funktion? Måste jag se vad konsten ska föreställa? Hur ser jag som pedagog på konsten?
Även detta kan vara kul att diskutera i barngrupp. Att kartlägga deras syn på konsten och vad de har för erfarenheter och referensramar? Är konst kanske bara en tavla som ska sitta på väggen, eller kan det vara någonting annat?


Mats Andersson[2] ville styra oss mer under vår andra workshop utifrån 2 olika delar. Den första delen handlade om att göra eget papper och paper machie och den andra om leror av olika slag. Vi blev instruerade under förmiddagen hur vi skulle göra eget papper. Vi fick bläddra i böcker med handgjorda papper och beroende på vad man lägger i, så får man olika sorters känslor på pappret. Man kan experimentera med olika sorters färger eller kanske andra sorters papper, silkespapper, snören? Grovmalet, finmalet papper? Mats ber oss att testa och experimentera eftersom det finns så mycket material att ta till.
Det finns recept som är mer komplicerade än vad de behöver vara. Mats visar oss enkla knep! Pappersspill, vatten och lim. Tapetklister som många förskolor faktiskt redan har. Härligt material! Häller man varmvatten i är det super härligt att känna och ta i. Mats betonar att det är viktigt att få känna på olika konsistenser som liten! Det är verkligen sinnenas terapi!

Flera olika sorters leror! En eftermiddag där Mats ville att vi skulle fundera på vilka möten man kan åstadkomma med dessa material. Vilka åldersgrupper passar detta material? Hur kan man hitta progression i förskolan? Alltså att ha samma material som återkommer hela tiden, år efter år, termin efter termin, men att man gör det på olika sätt hela tiden? Mats menar att man ofta arbetar med lera en gång och sedan aldrig gör det mer. Det finns mycket innehåll i en VFU. Ett tips är att göra färre saker och göra det på djupet! Färre material och göra det länge i samma material? Mängder med olika infallsvinklar och att ta ansvar för tempo i gruppen. Att inte vara så stressad hela tiden!


[1] Andersson Mats, Workshop: Bildgrammatik och materialkännedom, Högskolan i Borås, 2014-02-17
[2] Andersson Mats, Workshop: Paper machie och lera, Högskolan I Borås, 2014-03-17
Referenser
Bendroth Karlsson, Marie (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: SkolverketTillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575