KURSMÅL: Efter kursen bör jag kunna redogöra för och förhålla mig kritisk till olika metoder och teorier för barns språkliga läroprocesser.

Hur ser barns språkliga läroprocesser ut och vilka metoder används?

Ann- Katrin Svensson[1] gick igenom de vanligaste språkinlärningsmetoderna. Vilken inlärningsmetod är bäst och bör användas när barn ska lära sig läsa och skriva? Helordsmetoden och ljudningsmetoden är två metoder som Svensson (2009, ss 112-113) även menar kompletterar varandra då de används vid olika tidpunkter och faser under språkinlärningen. Alla barn är olika och behöver därmed också olika metoder för att lära sig språk. Metoderna syftar till olika delar av läsinlärningen och ställer olika krav. Ljudningsmetoden menar bland annat att barnen ska fokusera och lära sig språkljuden innan orden, medan helordsmetoden utgår mer från orden innan barnen ska lära sig språkljuden. Svensson (s. 115) menar att barns läs och skrivinlärning sker helt individuellt där alla går igenom olika faser på olika sätt.  Ljudningsmetoden utgår kort och gott från delar till helhet och helordsmetoden från helhet till delar (Svensson, ss 113-114). 

I boken "Barnet, språket och miljön" tar Ann-Katrin Svensson upp dessa läs- och skrivinlärningsmetoderna.

Vad jag förstår det som bör ingen metod utesluta den andra, alla lär sig som sagt på olika sätt. Dock lyfter Svensson (s. 114) upp att det brukar vara bättre att tillämpa helordsmetoden än ljudningsmetoden på riktigt små barn, då de inte brukar kunna avkoda och lyssna efter språkljud fören vid 5-7 års ålder. De minsta barnen brukar till exempel inte kunna höra hur ett ord låter i början eller slutet eller hur många olika ljud det finns i ett ord. Men att klappa och ljuda namn i samlingen upplever jag då kan vara en bra start och väg in i språket för de allra minsta barnen. Funderar på hur jag själv ställer mig till dessa olika metoder för språkinlärning? Hur kommer jag att vilja arbeta med barnens språkinlärning? I förskoleklassen är barnen lite äldre vilket gör att det då kanske går att kombinera ljudningsmetoden och helordsmetoden tillsammans? Det är nog i vilket fall viktigt att kunna arbeta med alla olika metoder beroende på hur barngruppen ser ut och vad de har för förutsättningar och behov. 

Med stöd av kurslitteratur/relevant forskning ska jag i bloggen visa förmåga att analysera, kritiskt reflektera och problematisera SPRÅK i förhållande till pedagogisk verksamhet i förskola/förskoleklass.

På min VFU plats arbetar de med Bornholmsmodellen! Jag kan ännu inte mycket om den metod, men har förstått att det är en slags ljudningsmetod. Som ovannämnt förklarar Svensson (s. 115) att alla barn är olika och lär sig på olika sätt. Barnen i förskoleklassen kanske är i behov av en helordsmetod snarare än en ljudningsmetod, eller en blandning? Jag vill problematisera det faktum att de använder sig av en mycket nischad metod och inte öppnar upp för andra metoder. Jag kanske borde skapa ett didaktiskt material som utmanar barnen samt arbeta på ett annorlunda sätt utifrån barnens individuella förutsättningar och förmågor.

Referenser

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur